Kyndelsmässodagen 4.2.2018

Predikan på kyndelsmässodagen 4.2.2018
Luk. 2:22-33

I dag vill jag fundera tillsammans med er vad har vi gemensamt med den här familjen, som kom till templet, såsom evangelisten Lukas berättade. Och vad har vi kanske gemensamt med Symeon, som också kom till templet.

Den första saken är att vi har också kommit till templet. Jesus, Hans föräldrar och Simeon kom till synagogan och vi har kommit till kyrkan. Båda de här platserna är, såsom vi kallar heliga byggnader. De kallas så, för de är platser där vi möter Gud.

Jesus familj och Symeon kom till templet av olika orsaker. Jesus familj kom, för Moses lag stadgade att de skulle komma. Lukas berättar att Symeon kom till templet ledd av Anden. Hur är det med oss, är det Bibeln som har lett oss till kyrkan eller är det Anden som har gjort det?

Jag tror inte att vi behöver välja mellan de här alternativen. Det tredje budet säger ”Tänk på att hålla vilodagen helig”. Det här budet leder oss till kyrkan på vilodagen. Men på samma gång får vi tänka, att det är Anden, som verkar i det här budet. Bibeln säger att Anden har lett dem som har skrivit Bibeln. Anden och skriften går hand i hand. Därför får vi tänka att både ordet och Anden har lett oss till kyrkan i dag.

Den andra saken är att vi kommer till kyrkan på grund av löften. Symeon väntade på Israels tröst. Han hade läst från det gamla testamentet att Messias skulle komma en dag. Och han hade också fått uppenbarelse från Anden att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias. Vi har också det gamla testamentet, som berättar att Messias skulle komma. Vår tros rötter är i gamla testamentet. I dag tror vi på den Jesus vilken profeterna talar om. Det är viktigt att komma ihåg de här rötterna och de här löftena.

Den tredje saken, som vi har gemensamt med Lukas berättelse är att Jesus kom och kommer till templet. I Lukas berättelse är Jesus en liten baby, som kom med sina föräldrar för att göra såsom Moses lag stadgar.

Nu i dag, har vi många löften, som säger, att Jesus är med oss i kyrkan, när vi samlas i gudstjänsten. Nu är han inte mera en liten baby, för han är vår Frälsare, som är korsfäst, som har uppstått och stigit upp till himlarna. Han är den som har fått all makt i himlen och på jorden.

Och den här Frälsaren kommer dit där man samlas i Hans namn. Han kommer i evangelium. Han är nära den som ber. Och han säger att bröd och vin i nattvarden är hans kropp och blod. Och han kommer med alla sina kristna för han är med dem som tror på honom. Och därför får vi tjäna varandra med de gåvor vi har fått från Kristus. Jesus är alltså på många sätt med oss när vi samlas i gudstjänsten. Därför får vi kalla kyrkor Herrens tempel.

För det fjärde kan vi tänka på vad som skedde med Symeon när han mötte Jesus i templet. Han sade: nu låter du din tjänare gå hem i frid, som du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk..”

Nu fick Symeon verkligen se vad Anden hade lovat. Och den största inverkan hos honom var att han fick gå hem i frid! En sak som Bibeln säger om Jesus är att han är en Fredsfurste. Och han sade: ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.” (Joh. 14:27)

En annan inverkan ser vi hos Jesus föräldrar. Lukas berättar, att Jesus far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. Vi har också fått höra många märkliga saker om Jesus. En sak i vår tro är att vi inte behöver förstå allt med förnuft. Vi får prisa, vi får förundra, vi får ge all ära till vår Herre Jesus.

Nu kan vi göra det med att bekänna vår kristna tro.

 
Finnish (Suomi)Svenska (Sverige)